Va inte det man hört om!!!
Njöt av starten på dagen – lugnt och skönt på en vacker plats… ända till turistbussarna kom! hiskeligt med folk överallt 🙂
Skulle kika på Vigelandsparken men vi sket i det till slut eftersom vi inte hittade någon parkering där vi fick stå… Det blev förmodligen en dyr lärdom eftersom det va snordyrt att åka in i Oslo. Vi fortsatte istället mot Bergen.
Stannade på en rastplats i Nesbyen för att äta och för att se på Sverigematchen. Åkte magiskt vackra vägar upp och ner, in och ur tunnlar och hela tiden i stort sett har vi sett vatten och berg.
Vi valde att åka turistvägen (nr7) Hardangervidda Mellan Haugastöl – Eidfjord. Vidder som inte går att beskriva, höga berg överallt… man blev nästan yr av vyerna. Dessutom vägpinnar som på många håll är 5 meter höga! Heeelt otroligt vackert och så helt olikt något hemma. Rätt vad det är kommer man in i en by med vidunderlig utsikt över en fjord åt ena hållet och klippor med lite snö på åt det andra. Ustaoset är ett bra exempel på det.
Stannade till vid Skiftesjöen – där blåste det små isbjörnar. Här hade också årets mest annorlunda campingekipage stannat… Jaa jag kan redan efter 4 dagar säga att det kommer att ta hem det priset 🙂
Plötsligt när vi åkte lade sig ett moln över oss så vi stannade ett tag för att överhuvvudtaget se vägen vidare. Det lättade efter ett tag och vi fortsatte till dagens utsedda sovställe… Sysenvatnet. Jättebra fricamparrställe – igen! Dock lite mer i vår smak med färre ekipage och mer ute i bushen… MEN även hit hittade turistbussarna 😛
En gigantisk konstgjord kraftverksdamm som man kunde gå över. Här fanns också möjlighet att bada om man är kaxig nog – det va inte vi!
På tisdagen vaknade vi efter en natt med regn och blåst så vi trodde vi skulle vicka omkull. 2 grader varmt ute och nysnö på fjället 🙂
Efter frukosten åkte vi vidare och stannade vid Vöringsfossen – mäktigt vattenfall och djupa dalar. Man känner sig liten i naturen när man möter sådana här krafter. Stannade sedan i övre Eidfjord för att kolla in lite information omvägen vi åkt och Hardangervidda.
Efter kringelkrokar i tunnel efter tunnel (fattar inte att berget håller!) mötte vi plötsligt en båt! Vihade kommit till Eidfjord och där stod ett fartyg så lägligt ankrat.
Vi vände kosan mot Kjeåsen – finns en fascinerande historia om detta ställe. Här fick man bara åka upp på hela timslag och ner igen på halva (11.00,12.00 resp. 11.30, 12.30 etc.) Läskigt smal väg, men det går ju an när man vet att man inte får något möte! Eller hur!!! när vi precis påbörjat vår resa ner, 500 meter in i tunneln, möter vi en NORSK!!! turistbuss… Sjukt att de inte kan läsa skyltar! Men han fick slå i backen och backa isäkert 1,5 km… där i tunneln fanns en avstickare som vi kunde tråckla förbi varandra (inkl. de tre bilar vi hade efter oss). Phu! viken pärs!
Resan gick vidare mot nya mål och fläckvis hade jag hjärtat i halsgropen. Hasse tycker det är mysigt och häftigt men har inte upplevt något ”spännande”ännu… Funderar på att låta honom besöka något spelhak där man spelar ”rysk roulett” – det är väl det som är nästa nivå på spänning efter dessa vägar 😛
Vi har åkt över broar där man varnar för starka vindar 19 sekundmeter, vägar smalare än bilen, genomregn, vind och solsken. Sett de mest makabra vyer man kan tänka och stannat vid Steindalsfossen innan vi nu tagit in på Lone Camping.
Sitter nu och andas ut efter dagens pärs och så ska vi kolla hur vi ska fortsätta vår resa 🙂
Ha det gött så länge!
annicaandersson 