Sista på fyrtiotalet.
blommor på bänken och en massa fina presenter från mina fina ungar å gubben. Den bästa fick jag i form av mitt lilla hjärta i en fin ram ❤️❤️❤️
Sedan är det för andra som för mig själv att livet liksom vill en sak och tiden något annat. Bullarna och övrigt av baket ligger i frysen och jag får nog en sur tårta, men det fanns färskt idag…
jag är otroligt tacksam för alla hälsningar och grattis på sociala medier, sms och mail. Alla kramar på jobbet och såklart det finaste jag har – familjen. Men kan inte låta bli att sakna fikastunden med de vänner som fanns i närheten förr. Vet att ni finns kvar, men det känns långt ifrån i cyberrymden.
Tror inte att det bara är jag som känner så här, att man har för mycket att göra för att hinna/orka spontanbesöka en go vän… jag gör det faktiskt men det blir mindre av den varan när det så sällan blir återbesök. Jo jag gillar att planera, men inte allt alltid.
Ser i alla fall fram emot helgen när jag för första gången på mer än ett år då jag ska få åka och kolla på två fotbollsmatcher 🙃 Både Rasmus och Emelie ska spela, Emelie ska iaf vara med på bänken som det lät… Dessutom om allt blir bra ska jag till Falun å införskaffa nya ”tuttekassar”.
Hoppas bara att solen visar sig lite mer och att vi får de vårkänslor som saknas så galet nu.
Nu ska jag mysa upp mig i soffan och kika på gårdagens ”mästarnas mästare”