Just nu…

…lämnas vår älskade lilla skrutt till kirurgerna på Akademiska i Uppsala. Nu väntar en orolig tid för en obalanserad farmor fram till den stund hon får höra av sonen igen. Jag är så otroligt glad att Maria är hos dem nu, att hon just idag hade en ledig dag och kan vara där.

Själv sitter jag och halvt fryser vid min dator i mitt fina kontor och väntar in en deltagare som ska komma hit idag för att köra en heldag med Vägvisaren. Jag antar att dagen kommer att gå idag också. Kroppen har varit lite av ett vrak den senaste tiden, men idag känns det faktiskt helt OK och jag hoppas verkligen att det som intagit min lekamen har dragit sig vidare nu – att jag var för stark och stod emot skiten någorlunda i alla fall.

Kanske vad det Maddes förtjänst som igår hjälpte mig med den där risbusken som vuxit vilt på mitt huvud sedan augusti. Jag är som vanligt jättenöjd med ny färg och orisiga toppar 🙂

Kanske beror det på att jag ikväll har en dejt med Sofia – ser fram emot det otroligt mycket… har inte gjort jättemycket sedan min verklighet hamnade i någon form av vakuum av nedstämdhet och trötthet… Och det jag helt ärligt är minst stolt över är att jag (för första gången?) inte har klarat av att fullfölja mina åtaganden. Jag har inte ens ordning på alla papper – skamligt!

Tyvärr kan jag inget göra åt den saken idag och har av min ”samtalsterapeut” fått i läxa att tänka: kan jag göra någonting åt detta nu? om Ja – gör det, om Nej – släpp det.

Släpp och gå vidare – nu åter till mina fina ungar – jag tänker på er idag och hoppas att allt går smidigt och fort. Älskar er mest i hela världen! ❤ ❤ ❤

Annons