Vardag i antågande

upp tidigt som bara den idag… Kl. 4.00 skulle vi lämna hotellet, men vi kom nog iväg en kvart tidigare… Flyget tog 2 timmar och exakt 2,5 timme efter landningen så klev jag in hemma. Ingen hemma, inte ens hund å katter. Därför tog jag mig fram till sängen och tänkte vila lite.

somnade bums och sov i ett par timmar – välbehövligt! Och MIN säng är den skönaste oavsett.

Hasse kom hem å vi fixade lite mat som vi avnjöt tillsammans med Rasmus och Emelie. De åkte tillbaka till 59:an och jag kunde fortsätta vila.

I morgon börjar jobbet igen och det ska bli skönt att komma in i vardagsrutiner igen och lite har jag faktiskt saknat alla kollegor och sysslor som görs där.

Ska i veckan försöka få till mina foton så jag kan fixa julklappar till mannen och till mamma, har lite planer på vad jag ska göra. Men nu är det sista flämtande timmarna av semestern kvar och de ska njutas i soffan med ett avsnitt av Macahan.

kul att ni följt oss på denna resan också…

Annons

🔆👛 Sol och shopping

Startade denna dag med att säga hejdå till Maria kl. 5.00 då hon skulle vidare till London. Somnade om och när jag vaknade nästa gång va de full fart på systrarna.

Vi gjorde oss klara och gick ner på stan och letade på ett fukosthak och fick jättefin frukost… 25€ för tre, igår åt vi frukost för 24€/ person…

Därefter tog vi en promenad för att leta reda på spanska ridskolan och den hittade vi! Märkligt hur nära alla ställen är varandra när vi gick emellan och såg det från trottoaren istället från bussen.

Vi hittade så småningom tillbaka till Karlsplaze och köpte oss biljetter till scs, ett köpcentrum utanför stan där vi kommit på att det finns ett primark. Efter lite biljettrassel kom vi iallafall på en spårvagn/tåg och åkte iväg. C:a 40-45 minuter senare var vi framme. 50% av dagens mission var i hamn.

Vi gick här hela dagen och shoppade loss, jag handlade nästan bara till mig själv…
2 koftor, 1 poncho, 1 t-shirt, 1 linne, 1 par mysbyxor, 3 tights (2 långa å 1 korta), 1 par ballongbrallor, 1 par skor, choklad och tre presenter… Allt detta har jag betalat 135€ för.

Sedan fick vi lite trassligt när vi skulle tillbaka. Det gick inte att köpa biljetter… Eller vi fattade iallafall inte hur man skulle göra. Vi fick hjälp av en gullig kvinna, men då fungerade först inte Britt-Ingers kort. Ingmarie tog över men då fick vi ut två biljetter sedan dog apparaten! Till slut köpte jag en biljett till på den andra automaten och till slut kom vi iväg.

Vi klev såklart av på fel station, trasiga kassar, trötta ben, törstiga ”kärringar” och vansinnigt varmt ute. Till slut hittade vi rätt väg och kom förbi fontänen som Maria och Ingmarie va till igår kväll…

(Kvällsbilder på den kommer senare)

Vi tog vägen genom Stadsparken tillbaka till hotellet och stannade på en mysig restaurang och fikade med glass, kaffe å läsk.

Packade sedan av oss på hotellet innan vi gick ut på stan igen å kikade på lite folk, hästekipage och bara va ett tag.

Nu sitter vi i lobbyn å bloggar å ska beställa taxi till i mon… 04.00 lämnar vi detta hotellkomplex och denna stad… En otrolig resa, i en fantastisk stad!

Hopon-Hopoff…

som de äkta turister vi är i en ny stad i ett nytt land… För oss alla fyra, så har vi idag kört en riktig turistare… Hopon-hopoff-bussar. En hel massa olika linjer…med en massa nyttigt och onyttigt att se…

Vi har sett kyrkor som st. Stephen’s cathedral där Maria och Britt-Inger klättrade upp de 343 trapporna medan Ingmarie och jag stannade på backen. Jag hade kanske en förvarning om vad som väntade… Ett rejält träningspass.

Därefter åkte vi till natur-och konsthistoriska museet och trampade runt i trädgården innan vi fortsatte till Schönbrunns slott. Efter en vidrig bussresa därifrån (både lång å varm) hittade vi efter en ny bussresa och promenad hittade vi freudmuseet. Tyvärr kom vi inte in där eftersom det va så mycket folk…

Fortsatte med en promenad till voltivkyrkan och sedan hoppade vi på nästa buss och skulle leta på konsthuset och ”Hundertwasswnhaus”, en svettig och jobbig promenad med tunga steg…

Därifrån skulle vi ta en taxi, men hittade ingen så det blev ytterligare en promenad tillbaka till hotellet.

vi har ätit, fikat och ätit glass, promenerat, åkt buss och upplevt hela dagen idag och fötterna är rätt trötta efter 12 km. Vi har sett en massa saker på vägen mellan allt vi sett både från buss och vid prommisstråken… Blandad komplott på fotona… Och detta är ett liiitet urval av alla kort jag tagit idag.

Tre länder…på sex timmar

Upp tidigt som tusingen och iväg mot Arlanda efter att ha plockat upp systrarna…

Vi kom fram tryggt och säkert och hittade en annan Ford focus som Maria rattade helt galant den genom ett mysigt landskap och till slut så hittade vi till Bratislava… Tre länder innan lunch det är inte illa pinkat.

Vi hittade till slut ett parkeringshus där vi fick plats… Lite snett å vint, men i rutan på ett toktrångt ställe… Vi promenerade upp i gamla stan och myste runt i det fantastiska vädret. Genom gränder och över torg, via alléer och kullerstensbelagda gator/trottoarer…

Stannade och åt på en irländsk(!) restaurang och satt i skuggan och njöt… Soppa, sallad och hamburgare.

Vi vände så småningom tillbaka till bilen och tänkte ta en tur upp till ”ufo:t” men hittade ingen parkering, och efter att ha jagats av polisen så bestämde vi oss för att vända kosan mot Wien igen.

Väl där hittade vi hotellet å vilade lite innan vi tog en tur ut på stan för en matbit. Pasta var det genomgående temat för kvällen och nu har vi hittat nattstassen å myser på hotellrummet.

En lång dag har det varit med massor med intryck och många skratt. Och därmed säger jag gonatt med lite bilder från dagen…

Helt oredigerat… Men ett minne 🤗

Slutet gott allting gott…

så har vi sovit vår sista natt, åkt på vår sista grusväg och är på gång hemåt för den här gången.

sammanfattningsvis har resan -för mig 12 nätter- varit helt fantastisk! Den har innehållit två länder, storstad och obygd, berg och dalar, sol, regn och blåst, sandaler och träningsskor, ensamhet och sällskap, flyg, buss, tåg och husbil, vi har bott på camping och fricampat… Och allt däremellan.

med andra ord en helt perfekt semestertripp.

jag har träffat fantastiska människor, Tajna, Ian, Mats och Hillevi… Men mest umgåtts med mannen i mitt liv och det har varit toppen att få tid att i lugn å ro kunna prata om framtid, vad som varit, hur det är och vad vi vill med livet. Det kommer nya tider och nya resor… Men fortfarande har vi några mil kvar innan vi sätter punkt för den här.

tack till er alla som följt oss på resan och jag hoppas ni kunnat tänka er in något sånär… Man kan ju inte förmedla spontana känslor, dofter och läten i fotona. Och ett kort är ju ett ögonblick av en helhet, en upplevelse som påverkas av alla sinnen vilket inte märks i bilden…

Nu kör vi en shoppingsväng innan vi styr kosan mot Hoo…

På väg mot slutet

Efter två fantastiska dagar på ett ställe man skulle kunna stanna på hur länge som helst så lämnade vi då Näsfjället och Lekåsvägen. Vi hade inga bestämda planer för hur vi skulle åka och vad vi ville se, så vi åkte bara på måfå.

Hamnade i alla fall i Trängslet för att beskåda den stora dammen. Maffigt bygge och häftig omgivning men pyttelite vatten… Det såg nästan ödsligt och övergivet ut.

Vi stannade efter vägen för att njuta lite av solen, ta en kopp kaffe och bara känna ledigheten strömma igenom… Mycket mysigt.

Vi fortsatte sedan till Rättvik – där vi alltid gör ett stopp om vi åker förbi. Vi fick där sällskap av Mats och Hillevi som kom ikapp oss. Grymmat på ett ställe som dock för dagen hade en ”bad foodday”. Inget större fel egentligen, men lite torr kyckling och majskolven var inte sådär magiskt ”förförande” god som den brukar… Men mätt blev vi i alla fall.

Sedan skildes våra vägar i alla fall, vi åkte till Plintberg ovanför Tällberg och njöt av en otrolig utsikt över Siljan – Mats förslag.

Sedan stannade vi till i Insjön för att hinna kuta runt på CO en kvart, ta en glass som efterrätt och kolla kartan lite.

Vi hade funderat lite smått på en favoritplats – Dådran – men nu fick det bli en annan favorit…

Efter att ha bestämt oss, tagit av på fel väg och som vanligt kommit in på en av alla dessa grusvägar hittade vi rätt väg för att ta oss dit vi skulle – och nu sitter vi här och väntar på att pannan ska göra varmvatten så vi kan duscha innan vi kastar oss i famnen på familjen Macahan igen…

Det ska va gött å leva…

1,5 dagar på 1… Mycket surr 😄

Fredag 5/8

Idag blev det mest en transportdag… Inte så mycket att stanna och beskåda förutom naturen som vi åkte igenom. Förutom en bro 😏 Vad annars haha

Vi hittade ett kalasställe där vi stannade för att göra lunch, passade på att middagslura i ett par timmar också.

Sedan bestämde vi oss för att besöka Mats och Hillevi i deras stuga och iom det hade vi bestämt väg in i Sverige. Stannade till i Trysil för att proviantera så smått, men det blev ett äpple, en fralla å lite vaniljkräm… Betalade lika mycket för det som en normal spontanhandlingskasse hemma i Sverige…

Vi hittade till slut stugan och värdparet och hade en mycket trevlig kväll som varade in på småtimmarna…

Lördag 6/8
Vaknade rätt tidigt, duschade och åt frukost och bara tog det allmänt lugnt innan vi gick in till Mats och Hillevi för att prata lite och säga hej då. Det blev (som vanligt med dessa två) ett ganska intressant samtal som slutade med att Hasse och Mats gick ner i källaren och började riva plattor och byta ut lite gammalt mögligt skräp… En å annan öl slank ner med jämna mellanrum och vi blir alltså kvar en natt till ; )

Trevligt ställe är det här och tyst. Hur mysigt som helst! Jag förstår att de trivs här som fisken i vattnet!

Just nu är det lite vilopaus från bubblandet och jag passar på att blogga ikapp lite. Vad kvällen erbjuder återstår att se : )

Turistar vidare och drar oss hemåt…

Idag har varit en kuskardag… vi har åkt å åkt å åkt men inte kommit så långt.Det finns alldeles för mycket att se här : ) Men bjussar först på en campingbild från nattens camping…

Till att börja med vill jag be om ursäkt till dig Örjan eftersom vi inte stannade fast vi hade erbjudande om bästa guidningen… Vi kom bara längre å längre ifrån på dagens utflykt så då vände vi kosan mot Sverige istället.

Första stoppet blev Kyllingbrua. En makalöst vacker stenbro där tågen går över älven. Har funderat över hur man ska ta sig till någon av dessa broar – och plötsligt fanns tillfället här. Min kondis fick testas rejält för det va 250 meter nedåt för att ta sig till ”fotoplatsen” – och det va väl OK… men att ta sig upp va en rejäl prövning

Därefter stannade vi vid Slettafossen och insöp atmosfären bland branta klippor, forsande vatten och bruset – nästan det enda som hörs…

Fortsatte vår resa och eftersom de turister vi är följer vi ”kringlorna” (inte alla men många) så svängde vi av mot Sagelva vasskraftsenter… hittade det inte först och åkte alldeles för långt. Men där – mitt ute i för oss ingenting, hittade vi ett smultronställe! Samma visa här – jag testade mina uppånerklättrarskills på knappt synbara stigar.

När vi ”var klara” där vände vi och åkte tillbaka för att se att det vi skulle se från början, va stängt! På väg tillbaka från denna ”sevärdhet” skymtade vi bro nummer två…

Nästa stopp (och träningspass för mig) blev vid Jora bru – järnvägsbro nummer tre… De är otroligt vackra – och gamla!

Hasse drog sedan med mig på en sightseeing för att se ett gammalt industrihistoriskt kulturminne – Lorkverna. Men dit fick han traska ensam. Inte heller så mycket att se eftersom det mesta va nyuppbyggt.

Därefter åkte vi lite mer på en för oss svenskar ganska vanlig väg. Kom så småningom till Dombås där vi skulle tanka – om det va hyggligt billigt. Första macken tog 13.46 per liter och vi höll på tappa hakan – vi hade ju sett för runt 11. Men så – 10.94 – skylten kom som på begäran… Billigare än hemma!

Vi fortsatte sedan över Dovrefjället och stannade vid en utsiktsplats med milsvid utsikt över ”hela världen” kändes det som (Snöhetta Viewpoint), magiskt men lite kalt.

Här vek vi också av E& och åkte väg 29 – Rondane turistväg. Med de senaste dagarnas bilder på näthinnan så va det inte lika hisnande vackert – men självklart är det maffigt med bergen på ena sidan och skog/ängsnatur på den andra och däremellan flöt vattnet i kringelkrokar.

Här fanns också saker att stanna och titta på… Vi åkte upp till Folldal Bygdetun – ett hembygdsmuseum beläget högt med utsikt över bergen. Lite sönderbyggt och så hade de satt dit fula hänglås som förstörde helheten, men mycket vackra byggnader där var och en hade sin egen historia.

Sedan stannade vi vid Strömbu – där vilken fiskeintresserad människa skulle bli kvar för evigt (många som fiskade i området) och kanotturister gärna stanna en dag för lite paddling. Fint och rofyllt.

Sohlbergplassen stod sedan på tur. Ett roligt stop för att se ut över älven och bergen. Lite annorlunda byggnationer för säkerheten. Ett kort sevärt stopp helt enkelt.

Atnbrufossen fossehus där Hasse mest spankulerade runt och kikade.

Å så kom vi fram till väg 29 och började så smått att leta boplats för natten. Inga campingar och svårtillgängliga ställen som va hyggligt fina gjorde att vi bara åkte på. Kom fram till väg 3 – en stor väg som va nästan lika tråkig som Ockelbovägen. Det enda roliga vi såg var en stor silverälg.

Till slut – efter e halvmil i skogen på en något bredare stig, hittade vi vår plats för natten. Äkta ”Anderssonstyle” – lite oländigt men nära till el om vi skulle behöva : P

Klyschor – självklart!

Vår onsdag startade tidigt eftersom vi hade bokat en båttur på Geirangerfjorden. Kl 9.00 startade den urhäftiga färden längs den 15 km långa fjorden med upp till 1600 meter höga berg omkring och med vetskapen om att fjorden är 260 meter djup på det djupaste stället – maffigt minst sagt.

Vi fick höra historier om ”de sju systrarna” Vattenfallen som kastar sig nedför berget och såklart om ”friaren”, vattenfallet mitt emot som friat till var och en av systrarna utan framgång. Tyvärr blev hans hjärtesorg för hård och han tog till flaskan – och visar det tydligt för alla som reser förbi 🙂 (Formationen i mitten som det knappt rinner något vatten på)

Ytterligare ett vattenfall vid namn ”Brudslöjan” finns här, men det va lite dåligt fall den här tiden – den ska man helst se i maj-juni. Det fanns också ett par oländigt belägna bostadshus i bergen varav det ena berättades det lite grann om – dels att alla barn var tvungen att sitta fastknutna i rep för att inte ramla ner men det va mera som jag inte riktigt hängde med på.

Och så – sist men inte minst – såg vi Predikstolen. En klippa hängandes över fjorden som en präktig talarstol. Det va en otroligt trevlig resa.

När vi sedan kommit i land igen så lämnade vi denna norska pärla för den här gången. Vi kämpade oss upp genom elva hårnålskurvor till Örnesvingen – en utsiktsplats på 620 meter över havet och med utsikt över Geiranger, fjorden och flera av vattenfallen. Bilderna kan se lite lika ut för en som inte varit på plats och självklart är det lite samsamma, men jag är så otroligt fascinerad av detta landskap att jag inte kan låta bli…

Därefter fortsatte vår resa i något lugnare stil, lite lagom fjällvägar en färja och både berg och dalar. Lika vackert överallt och ändå så otroligt olika.

Vi åkte en stund och kom så småningom till Gudbrandsjuvet. Det är inte alls sig likt från när vi va här sist – men det är klart att det händer saker på 22 år eller?!?

Vi kom fram till det ställe där jag skulle leta efter ett meddelande från en kollega hemma i ”Viken”. Tyvärr var nog mitt huvud alldeles för proppat med alla upplevelser för jag kunde inte tänka vad det kunde vara för ”speciell” byggnation han skapat så jag hittade inget meddelande… Kom på senare att det kanske va nåt jag såg, men det visar sig när jag träffar honom och frågar 😉

Så kom vi då till Norges största turistattraktion (?) Trollstigen! WOW… gånger många… och ja jag vet att det är klyschigt och att jag använder samma ord om och om igen… Men det ÄR magiskt, magnifikt och heeelt fantastiskt! Detta slår mycket av vad jag upplevt! Vackert, lutande, skrikande motorer, möte av bussat, folk som inte kan köra, skräck och en natur som är något av det finaste jag sett.

Tyvärr har jag inte införskaffat mig något bra objektiv för den här typen av resor, men foton gör ingenting rättvisa i alla fall så de får duga… jag tar med mig känslan hem 😉

Som om inte detta va nog för en dag så valde vi att fortsätta istället för att stanna och sova efter RV63. Åndalsnes fick ett besök för inhandling av det viktigaste i matväg innan vi fortsatte mot Trollväggen. Inte lika ”aha” och ”åhh” men imponerande.

När vi sedan skulle leta på ett par ställen vi blivit tipsade om av Örjan hamnade vi i bilkö. Efter en stund kom en tradarchaffis och informerade oss om att vägen skulle vara stängd i minst två timmar till eftersom det skett en olycka lite längre fram.

Då bestämde vi oss för att åka tillbaka å hitta en camping som passade. Vi hamnade på Trollväggens Camping och ska alldeles strax käka lite – grillad kyckling, färskpotatis och majs… Kan det bli mer campingliv?

Tillåtet att vara slö på semestern

Idag har varit en mellandag – en riktigt slödag. Det har regnat till och från så vi valde att ta det lugnt idag, morgonpromenad, läsa/lyssna på bok, sövas av regnet, kolla in en klippa vi missade på vägen hit och byta camping.

Vi missade att stanna vid Flydalsjuvet på väg ner till Geiranger, så efter vår tur runt i hamnen så bestämde vi oss för att åka dit. Vi tuffade upp i backarna via vägen som möter sig själv överallt och upplevde. Det var en grym upplevelse – skräckblandad förtjusning om man säger så. Det hade regnat och såg halt ut på klipporna så jag tycker nog att det va skönt med räcken även om jag hade lite svindel av att gå där.

Vissa hade inte riktigt den känslan – se bilderna som kommer.

Hasse va lite sugen på att åka till ”Västerås” men vi bangade när vi såg skylten… Eller jag, han hade säkert åkt om jag inte sagt till 😛

Efter den turen vände vi nedåt igen men valde en annan camping – lite ovanför Geiranger och betydligt mindre, lugnare och mer passande för oss. Men tokigt folk finns överallt, Kan inte köra bil med husvagn och ändå ger sig iväg ända från Tyskland med ett sådant ekipage. (hur mycket plats som helst att parkera, men man kopplar av och drar in husvagnen för hand). Dessutom lite drygt en meter framför oss!?!

Vi har nu precis ätit – enkelt men fantastiskt gott – och sitter nu med varsin dator och bloggar/mailar-kollar jobb. En lagom lat dag med andra ord… semester när den är som bäst. Strax ska vi fortsätta titta på Familjen Macahan…

 

Vissa kort ät tagna med mobilen – jag tror ni ser skillnaden… men har inte kameran med på ALLA strövtågen…