…som man kan se tillbaka på som en bra dag. Lång uppvakning, snabb frukost, en tur in till Gävle för en sådan där kall vårmatch och efter en snabbsväng med snabeldraken kunde jag landa i soffan å bara mysa.
behövde det förmodligen eftersom jag somnade direkt… ja tyvärr verkar det vara ett långdraget virus jag fått. Men nu kör vi på… det blir bättre.
Matchen va väl inte den bästa jag sett men den slutade i alla fall med seger för GH, med typ 10 sekunder till godo. Sonen fick äran att rädda poängen med ett snyggt nickmål. En kall match blev det trots att det inte blåste som det brukar göra i Gävle.
Här hemma har alla frön kommit i jorden och blommorna har blivit omplanterade. Finlir i källaren är klart så nu kan vi köra på igen.
Jag har haft lite funderingar idag på hur jag ändrar fokus utifrån de resultat olika aktiviteter ger… man går in i något och är fullt segerviss, det går inte så bra och mitt fokus ändras från att känna segerglädje till att känna att det i alla fall blir så bra det kan och avslutar med att se nöjd ut över de få saker som faktiskt gick bra i det nära katastrofliknande avslut som blev verklighet … Jag känner mej nöjd ändå, ruskar av mig och ser fram emot nästa grej, gång eller vad det nu är.
Det är nog bara sådan jag är tror jag. Man kan inte fastna i då… jaja det blev lite samma sak som jag skrev om häromdagen, men det är däråt tankarna går tydligen.
Jag har nu läst första (?) boken i Jojo Moyes serie som jag blev rekommenderad av Hillevi att läsa; Livet efter dig. Inte en typisk ”Annica-bok” men riktigt bra. Lite sorglig, lite romantisk och lite ”vanlig”. Ska testa en till får se om det kan vara något att ta med till solen.
Idag blir det lite fotbollskort jag bjuder på… det är ju det jag har mest på mina SD-kort… dagens skörd blev 827…:P
Precis som dagen avslutades mår jag just nu… lugn och skönt avslappnad. Kanske är det lugnet före stormen – kanske är det något annat. Men det återstår att se och egentligen bryr jag mig inte om det – för nu är nu å då känns det såhär…
annicaandersson 