en sån där vanlig torsdag

Näsan över ytan…knappt…tappat koncentrationen och kämpar nu att ta tillbaka den…

Nu kör vi värsta utmaningen för mig själv under april – återkommer med resultat och vad den inneburit 🙂 Det finns mycket man kan utmana sig själv med och ärligt – man är bästa domaren själv också 😛

Dagen har varit sådär ”vågig” idag… lite krusning som blåste upp till storm för att sakta mojna och sedan ta ny fart innan det blev sådär kavlugnt och spegelblankt… Ja det är bästa sättet att beskriva dagen på haha… men det är kanske så jag trivs bäst också?!?

När jag kom hem var jag i alla fall ganska trött – men det har ni ju fått veta nästan varje gång jag skriver något här… att jag är trött efter jobbet menar jag 😉 Med boken i öronen (har f.ö lyssnat klart på Marie Fredrikssons bok och nu påbörjat Svennis historia) satte jag mig först vid bordet å tittade… sedan förflyttade jag mig till soffan – en ren ansträngning 🙂

Då kikade jag ut genom fönstret och kolla vad jag hittade där…

Annons

Så var det över…

En lång skön ledighet är till ända… Och det känns riktigt bra. Jag har tagit tillvara på tiden genom att njuta och samla på mig positiva intryck och sparat bilder att ta fram vid jobbiga stunder… Det är ju snart en sådan dag som gör mig riktigt down…

Två böcker har jag hunnit med under helgen: elva år i fångenskap och det är bara lite cancer… Två helt olika böcker som fått mig att vara glad åt mitt liv, inse att jag är värdefull som jag är med brister, fel och tillgångar men inte minst har de fått mig att gråta… Vilka öden! Rekommenderar dem starkt…

Igår och idag har vi sett till att många frågetecken har rätats ut… Vi har fixat ESTA, kollat alla bokningar och betalningar och skrivit ut sådant som ska skrivas ut… Å fatta att det är så kort tid kvar innan vi får krama om vår tjej!

Jag har förberett inför morgondagens möte dels genom att få koll på papper, dels genom ett långt samtal med en eldsjäl.

Kort vecka väntas nu och med den tre studiebesök på olika skolformer… Ska bli spännande, trots att jag varit dit flera gånger så är varje nytt besök olikt övriga besök.

Nu är det hög tid att ladda inför morgondagen men en liten stunds sova…

gonatt världen ❤️

Lugn och eftertänksamhet

Poade oss framåt i sakta mak. Vi chansade på att vinnersjöborna skulle vara i Stocka, men där var det nedsläckt och tomt.

vi hamnade sedan som sagt i Sörfjärden och det va ett bra val 😄

Ett försök till månskensfoto och sedan en -för mig- tidig promenad med soluppgången som tänkt motiv. Vatten, stenar, frihet, himmel, lugnet… My day today… Fram till nu iallafall.

kan tänkas att vi hittar fler fantastiska ställen att föreviga…

Födelsedag och batteritorsk

Sedan jag skrev senast har väl livet varit ungefär som vilken såpa som helst. Varje dag sänds ett avsnitt där inte så mycket händer men det som sker blir en handling som kan vara bra att veta även om man missar några avsnitt… Nä men nu blev det flummigt😜

Jaja – that’s me…

Vi har iallafall hunnit fira Stickan som uppnått pensionsåldern och så har karin hunnit ta nästa milstolpe. Dock bangade vi att fira henne idag eftersom påsken kom å med den lite fler lediga dagar så vi valde att dra oss ut med Adde .

vi har dessutom passerat 30-dagarssträcket  för idag är det bara 29 dagar kvar innan vi åker… Å nu tror jag att någon typ av resfeber har infunnit sig hos mig eftersom jag loosat kontrollen helt över vad vi har betalat, ska betala, när det ska fixas och vad som återstår att fixas… Gaaahhhh…

kommer pengarna att räcka till allt 😏

Nu sitter vi iallafall i husbilen vid Sörfjärden i höjd med Gnarp… Å njuter av att vara 😉

Återvändande

Idag hände det som jag väntat på… Det vände! Jag känner att jag har återtagit min glädje till tillvaron och vad det beror på kan man ju bara spekulera i.

Att jag hade ett bra chattsamtal med en människa med massor av bra saker att dela med sig av,  att jag har träffat en hel hög inspirerande människor och/eller att jag har så många Goa människor omkring mej? Spelar det någon roll egentligen bara jag känner att det är på rätt väg nu…

I morgon är det en månad kvar och innan det har jag en hel del kul som väntar… Listor som ska skrivas… Bokningar som ska göras…en resa som ska göras…

Idag har jag varit på besök till Lotta för att se lite Tupperware. Trevligt sätt att träffa lite nya människor och gamla bekanta. Sedan satt jag hos Rasmus och Emelie och häckade… Medan Hasse programmerade lite belysning. De kommer att få det så fint där när de är klar.

å nu ligger jag äntligen i sängen och gör bokslut av denna dag. När man kommer på att den nedåtgående kurvan har vänt och är på väg uppåt igen – då får man den där kicken som gör att allt pikar rakt norrut i en hiskelig fart. Man kommer på sig själv att man går omkring å småler, kanske till å med sjunger lite tyst sådär för sig själv. Man fnissar och skrattar högt åt allt och inget, man är liksom lycklig i varenda por.

ögonen blir piggare, tankarna klarare och man hänger med i resonemang. Man vet vilken dag det är, vad nästa möte innebär och planering sitter som ett smäck!  Ingen i hela världen kan rubba det och man går bara vidare… Finns det något bättre?

skrev ett, publicerar ett annat

Jag skrev ett långt inlägg här, men när jag läste igenom det var det så nedstämt och ledsamt så jag började om.

Har de senaste veckorna fått en liten hint om hur en tromb känner sig. Jag har haft en i skallen och den har smugit sig ut på mitt skrivbord tror jag. Men jag har kommit fram till att jag är bara jag, och jag gör det jag kan och kommer ihåg. Resten får folk påminna om..

i morgon ska jag släppa loss med mina listor… Jag tror att det är ett sätt för mig att gå igång och släppa prestigen – gå tillbaka till mitt liv. Men fram till dess ska jag älta lite så jag blir nöjd med ältandet för ett tag framåt.

Ska till Lotta imorgon kväll så det får mig förmodligen på bättre humör också… Handla lite så vi kan fixa lite nya goa maträtter.

nu kurar vi ner oss och sussar för att orka göra listor i morgon…

en sådan där söndag…

…som man kan se tillbaka på som en bra dag. Lång uppvakning, snabb frukost, en tur in till Gävle för en sådan där kall vårmatch och efter en snabbsväng med snabeldraken kunde jag landa i soffan å bara mysa.

behövde det förmodligen eftersom jag somnade direkt… ja tyvärr verkar det vara ett långdraget virus jag fått. Men nu kör vi på… det blir bättre.

Matchen va väl inte den bästa jag sett men den slutade i alla fall med seger för GH, med typ 10 sekunder till godo. Sonen fick äran att rädda poängen med ett snyggt nickmål. En kall match blev det trots att det inte blåste som det brukar göra i Gävle.

Här hemma har alla frön kommit i jorden och blommorna har blivit omplanterade. Finlir i källaren är klart så nu kan vi köra på igen.

Jag har haft lite funderingar idag på hur jag ändrar fokus utifrån de resultat olika aktiviteter ger… man går in i något och är fullt segerviss, det går inte så bra och mitt fokus ändras från att känna segerglädje till att känna att det i alla fall blir så bra det kan och avslutar med att se nöjd ut över de få saker som faktiskt gick bra i det nära katastrofliknande avslut som blev verklighet … Jag känner mej nöjd ändå, ruskar av mig och ser fram emot nästa grej, gång eller vad det nu är.

Det är nog bara sådan jag är tror jag. Man kan inte fastna i då… jaja det blev lite samma sak som jag skrev om häromdagen, men det är däråt tankarna går tydligen.

Jag har nu läst första (?) boken i Jojo Moyes serie som jag blev rekommenderad av Hillevi att läsa; Livet efter dig. Inte en typisk ”Annica-bok” men riktigt bra. Lite sorglig, lite romantisk och lite ”vanlig”. Ska testa en till får se om det kan vara något att ta med till solen.

Idag blir det lite fotbollskort jag bjuder på… det är ju det jag har mest på mina SD-kort… dagens skörd blev 827…:P

Precis som dagen avslutades mår jag just nu… lugn och skönt avslappnad. Kanske är det lugnet före stormen – kanske är det något annat. Men det återstår att se och egentligen bryr jag mig inte om det – för nu är nu å då känns det såhär…

Våren som vände om

Precis som vanligt valde våren att vända om. Jag hade ju för avsikt att ta gubben med på en tur idag och såklart ta med kameran… Tappade dock inspirationen när hela världen förvandlats till en jobbig blågrå nyans med inget ljus alls…

Jag valde istället att vända uppåner på tv-rummet. Kan lova att det va som ett värsta träningspass. Det blev städat ordentligt och riktigt bra… Får se hur länge det varar 🙂

Vi har också hunnit med en sväng till Högnäs eftersom vår fantastiska lilla Arvid hade sitt kalas idag. Alltid så trevligt att komma dit även om vi blivit ”gammal” och bekväm och känner att det är skönt att komma hem till lugnet.

Jag har nu landat i soffan och vi har letat på en film som vi skulle ha sett på bio för ett tag sedan… ”Glada hälsningar från Missångerträsk”…  En riktigt rolig film 😂

Dagens lärdom

Allt är inte roligt alltid men man måste ju ha tråkigt för att uppskatta det roliga annars blir inte så roligt som det kan vara… Att acceptera livet som man förärats med inklusive allt, medgång, motgång, glädje, sorg, kärlek och ogillande i alla nyanser, det är att leva fullt ut…

Man tror inte det är sant…

Dagen idag har varit en helt otroligt bra dag. Handledning på förmiddagen på jobbet och sedan en fri eftermiddag med sådant som man orkar med.

När en person förklarar något med både ord och bilder som indikerar vad vi gör, vad vi strävar efter, vad som påverkar oss, hur vi beter oss och inte minst varför. När detta sker och jag kan sätta in det i min egen värld utifrån den privata människa jag faktiskt är, då faller många bitar på plats. Man tror inte att det är sant… Aha-upplevelse efter aha-upplevelse… Det är en mäktig känsla och den berörde mej väldigt mycket.

Tack till er som bidrog till den fantastiska förmiddag vi hade idag. Utan er är jag ingen…

Efter lunchen åkte jag och inhandlade lite smått och gott… Sedan gjorde jag något jag inte gjort på väldigt länge… Jag åkte och hälsade på jessica… Det kändes som om vi träffas dagligen – samma Goa människa!

Därefter åkte jag hem med en tanke som börjat gno i mej om att jag skulle hämta kompis å åka till Gysinge. Vädret ville inte riktigt vara med mig så jag blev hemma. Jag menar… Ett soffhörn med en prasslig tidning och en penna till korsordet är ju inte så dumt… Jag tog ju faktiskt ledigt för att ta hand om mig själv. Så det gjorde jag… Tillsammans med lite fruktsallad… Mmm kvalitétstid med mig själv i en stunds eftertänksamhet och lite ”förbjuden lyx”- känsla.

Hasse kom hem och vi drog till köpis för att handla present till vår egen lilla Arvid som fyller 8 år (hallå… Stämmer det???). Hasse fick i uppdrag att själv ringa och prata med honom om vad han önskar sig (för de pratar samma språk).

Han ville ha en massa olika radiostyrda bilar och traktorer… Men det får ju inte vara vad som helst utan ”riktiga grejer” – inge plaststrunt. Hasse undrade om det inte fanns något annat han ville ha som virkade vantar eller nåt sådant, men nääe inga vantar, men ett par raggsocker är ju aldrig fel… Va e de med killen haha han är så skön våran lilla grymming.

Paket hittade vi så han får något iaf. Dock inget som han uttryckligen önskat sig så vi får väl hålla tummarna för att han blir lite glad i alla fall.

Inte så mycket tid för eftertanke idag, men jag känner att allt är på väg åt rätt håll. Jag trivs med livet och de där tuvorna som får lasset att stjälpa är färre och inte så farligt stora. Jag är nöjd med det som är och med mitt liv. I alla fall tränar jag på att vara det. Klart jag tappar gnistan ibland men vem gör inte det?

Fick en mycket fin bekräftelse från några av mina nära och helt otroliga kollegor idag och det gör mig så glad. Jag suktar inte efter bekräftelse, men visst känns det skönt att höra att någon tycker jag är och gör bra. Tusingen… Det är väl egentligen vad vi alla vill eller? Men jag hoppas att jag får höra den andra sidan också… Det jag kan utveckla. Det jag verkligen suger på… Kom igen… Berätta för mig, annars kan jag ju inte bli bättre på det… Jag har ju börjat att jobba på att bli perfekt… NOT!

Jag är tacksam för att den här dagen har fått vara en del av mig och mitt, som ni förstår har den innehållit mycket olika saker. Kanske inget stort för dej… Eller för dig, men för mig känns det som om jag har vunnit tillbaka en stor del av mig själv som jag tappade någonstans på vägen. Undrar vem det var som jag lät komma så nära mig för att få mig att släppa greppet… Äsch, vad betyder det vem det var?

Härifrån och framåt -nyfiken och på väg mot något…

Dagens lärdom ❤️

 

 

Tre (okej fem då) saker som förutom familj och vänner som ger mig vad jag behöver…

de tre ”tokarna” i gula huse, fotboll på den nivå med det lag jag gillar bäst och min allra bästa kompis…

Tog lite lyxtid med mig själv

Efter att ha suttit och snorat mig igenom ett möte på förmiddagen så kändes skallen som en badboll. Värk och sprängningar i bihålorna gjorde att jag – efter att en kollega kom in och frågade om han fick fortsätta med gruppen på em – bestämde mig för att ta en eftermiddag med mig själv. Kollade med chefen om det va OK att ta ut några timmars flex och sedan åkte jag till apoteket och inhandlade nässpray och åkte hem.

Tänkte lägga mig, men ångrade mig och valde att ta kompis med mig ut på en tur. Drog mig ner till Strandbaden och promenerade på åsen till simbryggorna och sedan stranden tillbaka. Otroligt fint väder och jag fick till några nya favoritbilder 🙂

Det är konstigt att jag inte kommit på det här förut – eller anammat den aktivitet som ger så fantastiskt mycket energi. Att traska runt i sin egen takt och bara vara, leta bilder jag vill föreviga, njuta av livet och andas. Jag har en oro i kroppen som gör mig lite nervös att jag är på väg åt fel håll. Gråter lättare än vanligt och det tyder ju på någonting…

Idag har dock en massa saker löst sig så jag kan pusta ut lite och komma ikapp med det jag lovat att göra. Vill ju finnas för alla och göra vad jag kan, men kan konstatera att om jag inte mår bra eller ännu värre blir sjuk – då finns ingen där för ”alla”…

Nu har krupit upp i soffan och myser under en filt i väntan på att dagens middag ska bli klar – Kesolasagne. Sedan ska jag redigera foton från fotbollsmatcherna jag varit på. Har hittat tillbaka till glädjen med att fota och redigera igen. Kanske beror det på att våren börjar komma?

Det börjar kännas dags att skriva lite listor nu… bara 38 dagar kvar nu å det känns både overkligt och heeelt fantastiskt skönt. Efter resan är det ju faktiskt bara typ tre veckor kvar innan min kollega kommer och min stress kan kastas bort… Listor som ska skrivas:

1. packlista
2. vad återstår att göra?
3. vilka papper ska skrivas ut?
4. vad vill vi göra?
5. vilka böcker ska laddas ner?

Typ så 😛 Men som ni ser på nummer 5… här kan ni hjälpa mig. Tar tacksamt emot boktips 🙂

Bjuder på lite av min eftermiddag…